Polen och polska

Sist så skrev jag om tidningar i Polen och då lovade jag att jag skulle skriva om TV nästa gång. Jag håller mina löften, och nu när det är nästa gång så blir det om polsk TV.

Jag har alltid tyckt att polsk TV är bättre än svensk. De har bättre reklam och bättre program (speciellt vid festhögtider som jul och nyår). Den polska motsvarigheten till SVT är TVP (Telewizja Polska) som är statligt ägd. Förut fanns bara TVP1 och TVP2 men numera finns massa andra avknoppningar som TVP Sport, TVP Kultura och TVP Historia. Dessutom finns TVP Polonia som är en sorts motsvarighet till SVT Europa, det är för övrigt den enda polska kanal jag har hemma (finns i Comhems nät). TVP Polonia är inte direkt populär bland yngre polacker i Polen eftersom det är mest nyheter och serier som visas, men för en exilpolack så är det ändå guld värt, vissa program är dessutom textade på engelska så man kan lära sig språket ännu bättre.  TVP planerar också att sjösätta ett par nya kanaler snart – TVP Rozrywka och TVP Parlament. Kanalen TVP Info visar bara nyheter och annan information till allmänheten och är en paraplyorganisation för de regionala kanalerna, det finns ungefär en per län, t.ex. TVP Kraków och TVP Warszawa. Den enda icke-polska kanalen inom TVP är Belsat som är en vitrysk kanal för den vitryska minoriteten i Polen. Föga förvånande är det nyheterna man tittar på mest, TVP1 och TVP2 (plus TVP Polonia utomlands) visar Wiadomości, Teleexpress och Panorama. Det sista nyhetsuppläsarna är, är långsamma, det går ofta i en fruktansvärd hastighet, men man kan plocka upp åtminstone sammanhanget.

Sedan finns det förstås privata kanaler också, men till skillnad från Finland, Estland och Lettland finns ingen TV3 i Polen. De största nätverken är TVN och Polsat. I TVN ingår kanaler som TVN Siedem (underhållning), TVN24 (nyheter), TVN CNBC Biznes, TVN Meteo (väder) och TVN Turbo (bilar). I Polsat ingår exempelvis Polsat 2, Polsat News och Polsat Sport. Polsat 2 finns även i Comhems utbud i Sverige.  Sedan finns ju då förstås massa utländska kanaler som BBC, Discovery och Eurosport.

För att visa att polsk reklam är bäst så kommer här den bästa av den bästa: Plus GSM och Kabaret Mumio. Plus är ett polskt mobilnät vars operatör heter Polkomtel. Kabaret Mumio är en teaterkabaret som grundades 1995 och har gjort asroliga reklamfilmer för Plus sedan 2005. Nu är de uppe i hundra reklamfilmer, som är så bra att alla gillar dom. De allra bästa:

Ordlista:

telewizja (f) – television
rozrywka (f) – underhållning
wiadomości (f pl) – nyheter
wiadomość (f) – nyhet
siedem – sju
biznes (m) – business

En bra sida med nyheter om Polen på engelska är Polska radions engelskspråkiga sida: TheNews.pl

Jag brukar gå in där och läsa om vad som har hänt i Polen för i svenska tidningar står det bara dåliga saker om det står något överhuvudtaget.

Om jag känner mig lite mer äventyrlig så går jag in på Gazeta Wyborczas hemsida. Gazeta Wyborcza är den största dagstidningen i Polen, andra vanliga är Rzeczpospolita och Dziennik. Gazeta Wyborcza betyder Valtidningen och var den första fria tidningen under kommunisttiden. Dess chefsredaktör sedan starten är Adam Michnik, som nyligen var i Stockholm för att samtala med Kjell Albin Abrahamsson – ”Att leva med värdighet”. Abrahamsson är för övrigt Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Polen och författaren till den mycket läsvärda boken ”Polen – diamant i aska”.

Sedan finns det förstås motsvarigheter till sånt skräp som Aftonbladet, jag ger inga länkar utan bara några namn: Fakt och SuperExpress.

Som med de flesta utländska tidningar så förstår man lättast sporten och vädret, men man kan relativt lätt plocka upp de viktigaste huvudnyheterna utan att kunna varje ord (och jag kan inte varje ord). Att förstå en polsk tidning är oavsett svårighetsgrad ändå oändligt mycket lättare än att hänga med i nyhetsuppläsning på TV. Polska nyhetsuppläsare har en hastighet: maskingevär… Nästa gång så ska jag skriva lite mer om nyheter på TV.

I bland vill jag ha lite mer regionala nyheter, då läser jag Gazeta Krakowska eftersom jag är mest hemma i Kraków och Małopolska. På ännu mer regional nivå finns Przełom, som täcker Chrzanów med omnejd.

Dessutom finns veckotidningar i alla sorter. Nå jag läser inte damtidningar som Przyjaciółka men däremot samhällstidningar som Wprost, Polityka och Przekrój. Wprost är känd (och kritiserad) för sina kontroversiella förstasidor som brukar att vara roliga att titta på, så jag gillar den bäst.

Ordlista:

gazeta (f) – tidning
wyborczy – val-
rzeczpospolita (f) – republik
dziennik (m) – dagstidning
przełom (m) – brytning, vändpunkt
przyjaciółka (f) – väninna
wprost – ”rakt på sak”
polityka (f) – politik
przekrój (m) – tvärsnitt

Mjölkbaren (bar mleczny) är en polsk institution. En mjölkbar är en restaurang där polsk husmanskost säljs till mycket överkomliga priser. Vanliga rätter som säljs är soppor, piroger, pannkakor och kotletter. Typiskt för en mjölkbar är att det finns få menyer utan man måste komponera sin måltid själv, menyn finns bara på polska, på menyn anges rättens vikt och pris ner till öret, personalen är oftast äldre kvinnor som för svenskar kan påminna lite om mattanter i skolan. Men förutom det att man kan få en furstlig frukost, middag eller lunch för 30 kronor så är maten i de flesta fall mycket god och välsmakande, då den är tillagad med omsorg och kärlek. Priserna kan hållas nere tack vare statliga bidrag, men många har svårt att få finanserna att gå runt och därför har många mjölkbarer fått läggas ner.

Mjölkbaren är det första man letar efter om man vill äta billigt, det gör mjölkbaren till ett välbesökt ställe av både studenter och pensionärer. Utländska besökare bör helst kunna polska alternativt ha med sig en polsktalande vän. På vissa ställen finns det bilder att peka på eller rätter på disken att peka på (som på Neptun i Gdańsk), men på andra som (Bambino i Warszawa) finns det bara en menytavla med bara text på.

Det brukar fungera som så att man går till kassan för att beställa och sen får man antingen gå till en annan lucka att hämta maten eller tillbaka till kassan. Maten ropas ut på polska, men om det är lite folk så bör det inte vara några problem för icke polsktalande.

De flesta städer brukar ha minst en mjölkbar i centrum, i bland kan de vara svåra att hitta. Några exempel på bra mjölkbarer som jag personligen har besökt och ätit på är:

Gdańsk: Neptun, ul. Długa 33/34
Kołobrzeg: Bar Mleczny Alka II, ul. Wschodnia 3
Malbork: Bar Puchatek, Pl. Słowiański 7
Poznań: Apetyt, ul. Szkolna 4
Toruń: Bar Małgośka, ul. Szczytna 10/12
Warszawa: Bar Bambino, ul. Krucza 21; pod Barbakanem, ul. Mostowa 27/29
Wrocław: Miś, ul. Kuźnicza 48

Bar Bambino - min favoritmjölkbar

Till skillnad från svenska bilar har polska ett registreringsnummer där en del anger var bilen är registrerad någonstans, geografiskt sett. Fast numret är inte bundet till ägaren, det är bundet till bilen. Ett nummer kan se ut som KCH 75 TM, där de tre första tecknen anger län och stad. Länet (województwo) representeras av första bokstaven och staden av de närmast följande ett eller två tecknen. I det tidigare exemplet kommer bilen från Chrzanów i województwo małopolskie. En tumregel är att första bokstaven är i de flesta fall första bokstaven i länshuvudstaden alternativt första bokstaven i länets namn, K är ju första bokstaven i Kraków som är huvudstaden i Lillpolen. Länskoderna är:

• B – podlaskie (B som i Białystok)
• C – kujawsko-pomorskie
• D – dolnośląskie
• E – łódzkie
• F – lubuskie
• G – pomorskie (G som i Gdańsk)
• K – małopolskie (K som i Kraków)
• L – lubelskie (L som i Lublin)
• N – warmińsko-mazurskie
• O – opolskie (O som i Opole)
• P – wielkopolskie (P som i Poznań)
• R – podkarpackie (R som i Rzeszów)
• S – śląskie
• T – świętokrzyskie
• W – mazowieckie (W som i Warszawa)
• Z – zachodniopomorskie

Warszawa är den enda staden som har fler än en teckenkombination  (WA-WY), då har var sin stadsdel sin egen kombination (en för Bemowo, en för Mokotów, en för Bielany o.s.v.). Den näst största staden, Kraków, har bara en – KR.

Sedan finns det förstås speciella skyltar för polisbilar, ambassadbilar och andra undantag, plus att man kan ha egna skyltar, fast då måste det första tecknet ange länet i alla fall.

Precis som Sverige så är Polen indelat i 16 län, på polska kallat województwo. Varje län delas in i distrikt (powiat) och varje distrikt i kommuner (gmina). Det finns 379 distrikt och 2 478 kommuner.

På länsnivå delas makten mellan vojvoden (guvernören), parlamentet som kallas för sejmik och förvaltningen.

• Vojvoden utses av premiärministern och är den regionala representanten av det centrala styret i Warszawa, därför är han exempelvis regionalchef för poliskåren och brandkåren. Vojvodens kansli kallas för urząd wojewódzki.

• Parlamentet (sejmik) väljs på fyra år och det utfärdar olika stadgar. Förvaltningschefen väljs av parlamentet.

• Förvaltningen lett av en marszałek sköter budget, länets egendomar, EU-bidrag och implementerar de stadgar parlamentet utfärdat. Förvaltningskansliet kallas för urząd marszałkowski, men förvaltningen självt kallas för zarząd marszałkowski.

På polska skrivs namnen på länen med endast gemener eftersom de är adjektiv. Länen med residensstad är (från väster till öster och norr till söder):

Västpommern (woj. zachodniopomorske), Szczecin
Pommern (woj. pomorskie), Gdańsk
Ermland-Masurien (woj. warmińsko-mazurskie), Olsztyn
Podlasien (woj. podlaskie), Białystok
Lebus (woj. lubuskie), Gorzów Wielkopolski (vojvoden), Zielona Góra (parlamentet)
Storpolen (woj. wielkopolskie), Poznań
Kujavien-Pommern (woj. kujawsko-pomorskie), Bydgoszcz (vojvoden), Toruń (parlamentet)
Łodź (woj. łodzkie), Łodź
Masovien (woj. mazowieckie), Warszawa
Nedre Schlesien (woj. dolnyśląskie), Wrocław
Oppeln (woj. opolskie), Opole
Schlesien (woj. śląskie), Katowice
Heliga korset (woj. świętokrzyskie), Kielce
Lublin (woj. lubelskie), Lublin
Lillpolen (woj. małopolskie), Kraków
Podkarpatien (woj. podkarpackie), Rzeszów

Polens län (Wikipedia)

Ordlista:

województwo (n) – län
wojewoda (f) – vojvod, guvernör
powiat (m) – distrikt
gmina (f) – kommun
urząd (m) – byrå
zarząd (m) – förvaltning, styrelse
marszałek (m) – marskalk

Yta: 312 685 km² (Sverige: 449 964 km²)
Folkmängd: 38 130 302 (Sverige: 9 302 133) (2009)
Inv/km²: 126,9 (Sverige: 23) (2009)

Huvudstad: Warszawa, 1 706 724 invånare (2009)
Största stad: Warszawa
Övriga större städer: Kraków (754 624), Łódź (747 152), Wrocław (632 162), Poznań (557 264), Gdańsk (455 581), Szczecin (406 941)

Statsskick: republik
Statschef: Lech Kaczyński, PiS (Prawo i Sprawiedliwość, konservativt, nationalistiskt)
Regeringschef: Donald Tusk, PO (Platforma Obywatelska, liberalkonservativt)

Officiellt språk: polska
Nationaldag: 3 maj (till minnet av 1791 års konstitution)
Religion: katolicism 89,8%, ortodoxa 1,3%, protestanter 0,3%, andra 0,3%, ospecificerade 8,3% (2002)
Självständigt: gammal tradition, oavhängigt 11 november 1918
Valspråk: Bóg, Honor, Ojczyzna (Gud, Ära, Fosterland)
Etniska grupper: polacker 96,7%, tyskar 0,4%, vitryssar 0,1%, ukrainare 0,1%, andra och ospecificerade 2,7% (2002)
Nationalsång: Mazurek Dąbrowskiego

Högsta punkt: Rysy (2 499 möh)
Största sjö: Śniardwy (113,8 km²)
Längsta flod: Wisła (1 047 km)

Landgräns: 3 047 km
Landgräns mot: Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, Vitryssland, Litauen och Ryssland (Kaliningrad)
Kustlinje: 440 km

Medellivslängd: 75,63 år
Analfabetism: 0,2 %

Valuta: złoty (PLN), 1 zł = 100 groszy (gr), 1 PLN = 2,5666 SEK (23 september 2009)
BNP/capita: $18 522 (Sverige: $37 526) (2009)

Tillväxt: 5,0 % (2009)
Inflation: 5,5 % (2009)
Arbetslöshet: 10,8 % (augusti 2009)

Tidszon: CET
Landskod: PL
Internetdomän: .pl
Landsnummer: 48

Ordlista:

prawo (n) – rätt
sprawiedliwość (f) – rättvisa
platforma (f) – plattform
obywatel (m) – medborgare

I Polen finns det 12 helgdagar, det är mest i Europa. Polen delar första platsen med Slovakien, Malta och Portugal. De 12 helgdagarna är:

1. 1 stycznia – Nowy Rok (1 januari – Nyårsdagen)
2. Pierwszy dzień Wielkanocy (Påskdagen)
3. Drugi dzień Wielkanocy (Annandag Påsk)
4. 1 maja – Święto Państwowe (1 maj – Första maj)
5. 3 maja – Święto Narodowe Trzeciego Maja (3 maj – Konstitutionsdagen)
6. Pierwszy dzień Zielonych Świątek (Pingstdagen)
7. Dzień Bożego Ciała (Kristi kropps och blods högtid – Corpus Christi)
8. 15 sierpnia – Wniebowzięcie Najświętszej Marii Panny (15 augusti – Jungfru Marie himmelsfärd)
9. 1 listopada – Wszystkich Świętych (1 november – Alla helgons dag)
10. 11 listopada – Narodowe Święto Niepodległości (11 november – Befrielsedagen)
11. 25 grudnia – Pierwszy dzień Bożego Narodzenia (25 december – Juldagen)
12. 26 grudnia – Drugi dzień Bożego Narodzenia (26 decemeber – Annandag Jul)

Mitt intresse för Polen och polska är enormt.

Jag är till hälften svensk och till andra hälften polsk vilket är den största förklaringen till mitt intresse för Polen och det polska språket. Visserligen pratar jag inte polska flytande men jag klarar mig och kan en hel del, för att bli bättre så pluggar jag på egen hand med hjälp av släktingar och vänner. Mitt mål med den här bloggen är att ge information om Polen, dess kultur, historia och seder samt om det polska språket.

Jag avslutar detta första inlägg med en bild… från Polen.

Rynek (Torget), Chrzanów